de där loppisskjortorna

Det finns tre saker jag speciellt dras till på loppis: koftor, väskor, skjortor. De är så lätt att utreda om de är fynd eller inte. När jag grabbar tag i en kofta låter jag fingrarna göra en snabb analys av materialet på koftan, samtidigt som ögonen registrerar om färgen passar mitt liv. Samma med väskor; fingrarna kollar in vad materialet går för, medan ögonen bedömer estetiken och näsan tar ett snabbt sniff för att bedöma om väskan är bortom hopp. Och skjortorna har alltid behagliga mönster och färger, och materialet är nästan alltid på topp. Eftersom det sällan krävs mer än två euro för en skjorta så har jag samlat på mig en hel del av dem under åren.

Men vad gör man med skjortorna sen? Bra material och billighet räcker väl inte så långt? Skjortor är väl ganska ensidigt ändå, så... propra på något vis?
Fel! Man kan göra massor med loppisskjortorna! Ni tvekar, och jag förstår er, men jag ska visa att det går, vänta bara!

Först ut att proklamera loppisskjortornas värdighet är en slattrig sak från UFF:s eneurosdagar. Passformen är lite tveksam, den klarar sig inte på egen hand om vi säger som så. Den behöver ett bälte, en hög kjol, eller som här: en robust kofta. Vill man undvika känslan av tant och hellre upplever sig som en bohem kan man alltid slänga på lite krafsiga långsmycken. Voilá, loppisskjorta i användning!

Ps. Ett stort plus med skjortor vintertid är att de utgör ett bra skydd mot stickiga yllekoftor.Ds.

jeans va de

När man då insett att jeansindustrin suger märgen ur mänskligheten, vad gör man då?

Jo, man botaniserar i loppisdjungeln. Dessa mjukisar är fyndade på UFF:s en eurosdagar, mina lyckodagar nummer ett. Ursprungligen är de ljusa jeansen antagligen menade för kvinnor som väntade barn på tidigt 90-tal, för hela bakre midjan är ett enda stort tjockt gummiband och där magen ska rymmas finns lite extra tyg. Dessutom har att båda sidorna en proper knapprad som gör att midjan kan justeras vartefter magen växer. Det här kunde ju kännas som ett problem (när gravidmage saknas), men jag ser det hellre som en utmaning och viker ner kanten några gånger för att få byxorna att hållas uppe. Det är lite kråtigt, men döljs bra av en lång vit topp, som tyvärr är nyköp. Den gröna munkajackan däremot är en riktig långkörare, som jag haft ända sedan min syster tröttnade på den för några år sedan.

Det är väldigt lätt att dansa kvällsreggae i den här outfiten.

People behind bars are not always serving drinks

Jag har varit med rätt länge i amnesty, ända sen en feissare i Vasa frågade om jag har tänkt på mänskliga rättigheter nån gång. Jag har fått frågan fast hur många gånger men alltid sprungit iväg och sagt sori mulla on kiire. Av någon konstig anledning (gissningar: det var en vacker sommardag, jag hade tid och han feissaren var rätt söt) sprang jag inte iväg just den där gången. Jag sa inte heller att

A) jag är fattig studerande,
B) jag ger redan pengar till välgörenhet när jag ger kollekt i kyrkan,
eller
C) jag vill inte bli störd utan äter gärna min glass i fred tack.

I stället sa jag go ahead. Och han pratade länge. Förklarade hur olika kampanjer faktiskt hjälper utsatta människogrupper. Visade bilder. Jag frågade frågor han inte kunde svara på, och trots att han inte kunde svara så sa jag ja. För fastän just den feissaren inte visste så mycket mer än vad han lärt sig på en veckoslutskurs, så vet jag att amnesty är en bra organisation. Det är viktigt för mig att stöda deras arbete för de mänskliga rättigheterna.

Så varför denna anekdot? Jo, för att man just nu kan stöda amnesty på ett lite roligt sätt. Man kan klicka här och beställa hem ett par supercoola leggings. Med texten people behind bars are not always serving drinks. Och sen när nån frågar kan man säga att jo med hjälp av just de här leggingsen är jag med och försvarar mänskliga rättigheter. Aj vadå? frågar de då. Jo, för det finns helt massor med människor som är oskyldigt fängslade, kan man svara. Och säga att Amnesty jobbar för att det inte ska vara så.

Tänk om du plötsligt en dag blev hämtad av polisen för att du skrivit nånting opassande på din blogg? Och kastades i fängelse utan rättegång. Och Gud vet vad som skulle hända dig där i fängelset.
Då skulle det säkert vara rätt skönt att veta att amnesty finns.

Och om man inte har en aning om hur man ska kombinera de där leggingsen så kan jag självklart hjälpa till. En stor tröja fast, som den här stora svarta loppiströjan på bilden. Och några halsdukar, ja de finns nog också på loppis. Och ett bälte till om det känns bra.

Go mänskliga rättigheter!